Att vara Henrik Berggrens pappa

Att tänka på framtiden

2011-08-16T10:38:00.001+02:00

Henrik har varit så duktig i sommar. De säger att han levererat. Jag själv vet att Henke alltid levererar. Det ena och det andra. Tidningen till frukostbordet, stjärnan under ögat och kajalstreck på kudden. Han är fin han. Kommer bli sorgligt när han flyttar till egen lya. Allt bus och dus försvinner med vår lilla virvelvind. Men dit är det långt. Dit är det en lång väg att gå. Henke har redan skavsår.

Att minnas ett spädbarn

2010-12-22T23:14:00.001+01:00

Såg den här bilden av en händelse. Kunde inte låta bli att tänka på när Henrik var som ett oskrivet blad, med ett hjärta utan skuld. Innan stjärnan, kajalen och svartvita munderingar. När vi fortfarande klädde honom i pastell. Tiden före Martin E.

/En far som inte glömt rosa

Att minnas i juletid

2010-12-21T14:10:00.000+01:00

Någon rar kompis till Henrik fick mig att minnas hur det går med chokladasken hemma hos Berggrens på julafton och där ikring. Alltid samma sak - och vem bjuder egentligen in Limpan?!

"Den som väntar på något gott..!" som jag brukar säga till Henrik när det nallas i Aladdin-asken. Liberal som damerna på tv, det är jag inte. Lager för lager. Pärlnougat mot trillingnötterna och en gräddnougat. Limpan tar likörerna. Fast när det diplomatiska bytet skett har Isse redan munnen full av vitt."

Att se rätt in i linsen

2010-12-20T19:13:00.001+01:00

Isse har kommit med ljudkillarna, de tre tittar på datorer och mätare och Henrik får gå runt och räkna högt. Först i vardagsrummet, sedan på toan, där han brukar sitta och se misslyckad ut. Det lyckas han bra med. Sist av allt räknar han bakom gardinen i köket.

Att ana ugglor i mossen

2010-11-08T09:50:00.003+01:00

Ibland fylls mailboxen. Ibland vet jag inte vilka de är. Ibland vet Henrik, oftast inte. Ibland säger Limpan att han låg med någons mamma på 70-talet. Bara sådär! Rätt ut och Henrik bleknar och frågar om någon vet var Alfons mamma är någonstans. Sen går han från bordet. Letar reda på Isse-Missen.

Hur som. Igår kväll fick jag ett e-brev med en länk, lysande blå och understruken. Och se vad fann jag när jag till slut vågade närma mig den med muspekaren! Är det inte pandor så är det björnar så är det ugglor! Och de är söta. Förbannat söta.

Här är en länk. Här kan man trycka. Det känns inte alls dumt.

Att bojkotta en kopp kaffe

2010-10-28T00:19:00.000+02:00

Limpan är hos Henrik. Jag spanar med kikaren. Jag tycker inte om detta oväntade besök, Gevalia till trots.

Att testa sina gränser

2010-10-25T00:29:00.003+02:00

"Jag vet inte riktigt vad det är med mig - igår somnade jag med smink (MED FLIT), idag åt jag ingen lunch och nu när jag väl åt mitt i natten vägrar jag diska teflonpannan efter mig!"

Henrik testar att flytta hemifrån i friggeboden. Det är stort, roligt men även lite svårt. Det minns man ju. Dynamisk period i de flesta unga pojkars liv. Men, jag hittade lite väl mycket zooapor i blomrabatten för att helt släppa på tyglarna.

Nu ska vi leta stjärnor, Henrik har förlagt asken på 13 kvadrat!

Att för tidigt tro att allt gått snett

2010-08-15T10:29:00.000+02:00

Jag skrev jag det på facebook, på den privata profilen, man vill ogärna lägga ut sådana här saker allt för öppet. Brister i föräldraskapet, var har man misslyckats, och till sist, när man är riktigt desperat: hur skulle Limpan gjort?

Hela veckan har Henrik varit nere. Jag bjöd på piggelin och han avböjde, jag la Issemissen intill hans kind när han surade, men han viftade bara bort sin vän, Håkan ringde och Henke spelade sjuk och när jag sätter på Bamseband blänger han bara. Häromsistens mumlade han könsord bakom gardinen. Könsord! Kuk och fitta och analsex, i finrummet! Precis sådär högt att man hör.

Och nu detta:

Anna Ternheim fick hjälp av Henrik Berggren

Man blir stolt. Och lite brydd. Jag märkte inte ens när Henrik lämnade gardinen och kilade ut. Han börjar bli bra på att smyga. Det är nog Issemissen som har lärt honom.

Att förvirras på internet

2010-07-19T09:44:00.003+02:00

Hej hallå!

Jag vill ge er namnet Förgätmigej. Ni vet historien med gud och den lilla, lilla blomman? Inte för att jag är någon slags gud, men på sista tiden har det blivit lite blogg och ingen smogg. Förstår ni inte vad jag menar får ni väl googla - som Henrik så kaxigt slänger över axeln när jag inte fattar riktigt vem eller vad han pratar om. Tufft av honom. Ibland vet jag banne mig inte om det är människor eller djur han talar om. Men nu har jag lärt mig. Det är band. Jaha, där ser man, guldgossen har skaffat nya kamrater. Jag är uppenbart dålig på bandnamn, vissa följer ju ingen som helst logik. Killar och tjejer med lika konstiga frisyrer har ofta märkliga bandnamn dock.

Det här är ingen pik. Det är en slump.

Att välja

2010-06-11T21:13:00.003+02:00

Det är Henrik-fritt, barn-fritt, Henrik är borta på kalas. Hos Isse. Jag är hemma. Limpan är hemma. Limpan lovar stänkare, tvn lovar fotboll. En dam från fjäll-trippen lovar (per sms) en sömnlös natt. Svårt val.

Att önsketänka

2010-04-29T22:39:00.000+02:00

Okej, okej, Limpan berättade kanske om sina barnbarn, sa kanske att livet fått en ny mening och drog kanske lite skämt om att Henke inte är man nog för en "riktig matmor", en "kvinnus regularis", en "damn woman med lökar". Limpans ord. I min mun. Förlåt. Min babylängtan gick överstyr, jag vet. Jag vet.

Jag vet Henke.

/Pappis

Att testa något nytt 2

2010-04-29T19:32:00.001+02:00

Jag försöker få Henkeponken att gilla lite reko, vanliga tjejer! Det är för mycket kajal under fel par ögon.

/En far som undrar om det här verkligen är rätt väg att gå

Att söka och finna

2010-04-20T10:17:00.000+02:00

Igår försvann Henrik. Vi hade varit ute i trädgården, jobbat, busat, fikat. Jag hade gått in efter en trasa. Men när jag kom ut såg jag inte till min lortiga lilla panda. Jag letade. Jag mindes att jag sagt att kajalen rann, men han verkade nöjd, såg glad ut, just då, så lycklig och vital med gröna handskar och sin lilla sekatör. Nu knöt det sig i magen. Jag sprang i blindo - lyfte på skottkärran, sökte i vattentunnan, letade under en gran, skrek hans namn. Till slut var jag tvungen, jag ropade på Limpan. Limpan kom ut, med en cigg i mungipan och gylfen nere. Jag suckade. Han fattade inte vinken. Jag suckade åter. Tittade menande. Limpan visslade nonchalant på en strof av Björn Rosenström. Sedan hörde jag ett litet fniss.

I lövhögen låg han, min son.

Att göra fel

2010-04-15T09:47:00.000+02:00

Min son. En liten ligist. Pysa däck, det har han lärt sig av Martin. Martin lurar i honom allt, Martin själv pyser inga däck. Han bara snackar. Och Henrik går blint med på allt. Glömmer klockan. Jag blir så trött. Jag blir så trött. Henrik gråter, kajalen rinner och Green Peace har inget till övers för nån som handlar på H&M. Ibland krånglar min son allt till det.

Att rapportera

2010-04-12T10:43:00.002+02:00

Isse-missen vilar. Henrik ligger i kojan, äter godisrem på en måndag och läser om valar. Allt är lugnt. Det känns dock som vi väntar på en storm. Henriks pubertala utbrott. Kolasnöret är bara början. Snart ska ha väl ha kängor och slåss på stan. Usch, usch!

Att nysta upp

2010-04-09T12:21:00.000+02:00

Bilden blev suddig. Tusan. Om Henke hade varit här hade det varit IT-proffs för hela slanten. Men nu är jag bakfull och han kommer inte hem, för spårvagn och buss är det inte tal om.

"Oh, it's all made of steel
They make it all out of steel oh, it's all made of steel
They make it all out of steel
Oh oh no"

Henrik är hos Svanprinsessan. Han trillade dit och fanns inte där för att fånga honom. Jag bara körde ut honom till henne. Gödde henne! Hoppas han ätit ordentlig frukost. Jag får inte i mig nånting.

/En förvånansvärt klarsynt pappa

Att ratta bilen i kvällningen

2010-04-08T21:38:00.000+02:00

Jag var på väg hem, hem till ett tomt hus. Hade lämnat Henke hos hans kompis. Ingen Isse i luren. Det var folk på promenad, jag åt Riesen. Solen sänkte sig i havet. Och jag skulle få vara ensam. Härligt och lite konstigt.

Nu sitter jag här, lyssnar på Etta James och andra mysiga soulkisar och inser att det är en sångtradition min son förkastat, men som jag trivs med.

Kramis från en fridfull pappa med mysfaktor

Att tro på er

2010-04-06T22:59:00.001+02:00

Titta, här kan man önska. Önska Henrik! Tänk så glad han skulle bli om han fick sjunga ihop med de andra! Vi får se hur det går, om ni är riktiga kompisar, sådana som man kan lita på.

/En hoppfull far

att skala ett ägg på ett fjäll

2010-04-05T10:07:00.001+02:00

Påsk ni sa och påsk ska ni ha!

Såhär ligger det till; jag och Henke har hyrt stuga i sälen - utan internet och utan Isse. Nu är Henke på skidskolan och jag passar på att hyra dator på hotellet. Superdyrt så inlägget blir superkort! Vi har kört skidor i Trollskogen och testat alla röda backar med bristande framgång för vissa, fått bitande röda kinder och lite färg i pannan, druckit choklad och ätit lunch på toppen av ett fjäll! På kvällarna har vi har testat fantastiskt gott lamm, bastat, bubblat, tagit lite öl till maten och jag har dansat med damer. Jodu. Och än är inte semestern slut.

Kramis

/Pappis

Att vara eller att inte vara

2010-03-28T22:17:00.002+02:00

I fredags körde vi charader bland annat, Martin E stod på alla fyra, dunsade runt, lät konstigt och hade ner en vas i samband med det som Håkan gissade var tantgympa. Ingen fattade någonting. Speciellt inte när Martin försökte resa sig men inte riktigt orkade. Senare under kvällen hittade jag ett ihopknölat charaderkort - Svan stod det. Jadu Martin.

Henke var såklart duktig, lite lurig men ändå inte för svår, som han brukar vara. Han lär sig att umgås sakta men säkert, samtidigt som andra förfaller (precis som deras hår).

Kramar från Berggren d.ä.

Att låta kaffet svalna

2010-03-28T11:00:00.003+02:00

På café. Henke ser sig osäkert omkring. Vi är inte ensamma här och det stör honom. Det är svårt att hitta en plats och en roll bland okända människor. Och det är klart. Henkepojken är ju en känd människa.

En ung tysk kommer fram. Grabben skriver sin autograf på en vit pappersassiet med ketchupen någon lämnat kvar på bordet. Men tysken vill inte ha någon autograf. Han har redan tre. En med fingerfärg, en med klistrade stjärnor, och en i playdo-lera. Man riktigt ser Henkes besvikelse. Men tysken dröjer sig kvar, petar sig osäkert i näsan. "Was ist das?" frågar han och pekar på Henriks chokladboll. Henke ser frågande ut. Vet han inte vad en negerboll är? "It's a swedish thing called the black mans ball. It's kind of a tribute to the black american jazz musicians that came here to play in the 30s. I think it was Fredrik Virtanen at Aftonbladet that made the first one, and handed it over during a free jazz performance at Pet Sounds Bar, as an apologize for calling them apelike in the first place. You know, Aftonbladet really were on your side during the war."

Jag bara nickar, låter Henrik sköta det här, och glider sakta in på muggen innan tysken ställer till med något trubbel.

Att vara på den säkra sidan

2010-03-26T10:17:00.002+01:00

Nu är det helgtajm, så killarna kommer över ikväll. Vi får se vad som händer, just nu är det bara förmiddag och och Henke gick till jobbet på förskolan. Helt själv gick han. Tänk va, min grabb! Jag är stolt. Jag ska nog ta undan extra lakanen så inte Martin tror att Henke kissar på sig. Det är ju bara en säkerhets åtgärd.

Just in case-pappan Berggren

Att se det skingras

2010-03-24T23:26:00.000+01:00

Kärlekslandet. Men svanen har lyft. Ja Henke är själv nu. Det kanske ni märkt, att Svansessan lämnat vårt stilla liv och han har kommit hem. Ändå saknar jag de där timmarna när Henkes vuxna oskuld (Martin är min källa här "sedan han flyttade hem har det blivit lite ligga, så att säga, hehe") blev tagen och jag drack kaffe själv i köket, hade tid att snickra lite, sätta upp gardiner och sedan sjunka ner i fåtöljen med sporten en stund.

Att inte bry sig om vad andra tycker

2010-03-24T11:10:00.000+01:00

Se så fint och könsneutralt Henkepojken leker, tänkte jag när Martin E kom in och skrek bög.

Att relatera till en låt

2010-03-24T10:56:00.002+01:00

Hihi, jag blir alldeles varm!
/En förtjust pappa

Att ha fruktansvärt roligt

2010-03-23T20:55:00.002+01:00

Vi läser Kalle, det är kul!

Kramar från Bergkillarna!

Att hälla kattsand på fikusen

2010-03-22T13:50:00.000+01:00

Henrik och jag har börjat med städschema. Det går sådär. Speciellt när Henke och Martin druckit folkisar i smyg och Martin börjar spy rätt ner i fikusen som står vid soffan i gillestugan. Jag märkte det först två dagar senare när Henke inte längre ville spela couronne med mig.

- Det brukar vi ju, det tycker ju du är roligt, sa jag, köra turnering, ha statistik på griffeltavlan och dina kommentarer sen - lika rafflande som Jihde! Henke!

Peter Jihde är förövrigt en person jag beundrar men som enligt Henrik har Sveriges fulaste lugg, så därför trodde jag han sa nej på grund av det. Till slut bönade jag fram ett "men schyrra..?" som jag vet att Henke uppskattar att höra, för det snacket påminner honom om hur den mobbade killen bad om nåd på skolgården. Men inte till honom, Henke stod i kö. Men han stod pall och fick lov att äta sand. Sedan dess har Håkan hyllat honom för hans mod. Jag upptäckte hela incidenten när en couronne-plopp flög sin kos mot blomman och jag fick lov att hämta den ur kletet. "Hej i sörjan - sa Örjan!" hojtade jag och Henkes kinder blev röda.

Ibland är Martin med och spelar, men oftast inte, han är lite darrhänt, har ingen riktig precisionsförmåga. Hur som helst; vid sådana tillfällen vill inte Henrik städa och Martin - han vill inte ta konsekvenserna.

Rubriken ger en fingervisning om vad Issemissen nu tror är hans lilla låda. Jag funderar på att utnyttja RUT-avdraget men jag vet ju hur mycket Henrik gillar att ha en lätt dekadens runt sig och Isse är positiv. Så jag antar att jag får gno och feja själv.

/En utmattad pappa

Att inte se klart

2010-03-22T08:01:00.000+01:00

Gyllene Tiders "Billy". Det blev för mycket. För många frågor till en pappa som vill förstå sitt barn. Henrik vred maniskt tillbaka gramofonennålen. Han fick göra det, o ja. Jag hade släppt mitt ansvar. Det var ju Nöjesmaskinen på teve. Det går några dar. Henrik håller sig alltmer isolerad på sitt rum. Jag ville inte störa. Ibland knackade jag försiktigt på hans dörr. "Henrik. Pappa lägger lite sega råttor och en burk Merry utanför dörren." Han svarade inte. Men från vardagsrummet hörde jag hur tonerna om Halmstad, knarket och tågresor steg för en stund.

En eftermiddag. Jag har sjukanmält mig från jobbet. Ägnar dan åt att sortera fotografier på Henriks mamma. Då kommer de indunsande. Henrik och Martin. Vilka killar. De springer upp på rummet. Jag kommer efter. Det ligger något i luften. På rummet sitter grabbarna. Dom märker inte att jag är i rummet. Bonniers världstlas ligger öppen. "Amsterdam. Där ska vi skiljas", säger Henkepojken och tittar på Martin som bara sitter där med öppen mun och ser sådär dum ut som bara Martin kan göra i Henriks sällskap. Jag fattar ingenting. Men de verkar entusiastiska, glada. Henrik berättar för Martin om Domus och fartyg. Om den böljande blå, Gasolin och Holländska fält.

Jag gick ner till vardagsrummet igen. Henke verkade glad och då ska jag inte störa. På kvällen framföm teven har jag somnat in. Jag vaknar upp i ett ryck. Svettig, mosig och med matrester över fotoalbummet från Rimmini -69. När jag tittar upp sitter han där och stirrar. Viker inte för en sekund med blicken. Han är inte arg. Snarare bestämd. "Pappa", säger han emfatiskt och gör en hastig inandning. "Imorgon måste du fixa jobb på Domus till Martin." jag blir helt stäld. Martin är ju förvisso enfaldig men att hoppa av skolan i mellanstadiet. Det är drastiskt. Vad ska hans föräldrar säga? De skiter väl kanske i honom. Stackars Martin. Helt förbrukad. Jävla Sverige! "Sen vill jag börja stämpla. Du får prata med Arbetsförmedlingen. Okej?" Jag minns inte om det var lathet, rädsla eller förvirring men jag svarar iallafall. "Självklart Henrik. Det här fixar pappa." Då ler han. "Bra pappa." Sen springer han upp på rummet igen. Jag börjar ta bort matresterna från fotografierna,

Att se men inte röra

2010-03-18T11:28:00.003+01:00

Det är väldigt mycket "Nej Henrik", "Sluta Henrik", och just nu "rör inte Henrik" och sedan gråt. Henrik brände sig till exempel när vi skulle elda i kaminen i gillestugan. Nu är det ett litet mindre problem, men ett väldigt bitskt ett. Henke vill så mycket, men det tar ju vad det krävs. Isse är här ofta, svänger förbi, tar en kaffe, iväg igen. För att återkomma, senare eller nästa dag. Man vet aldrig, det är som han vill chocka oss, bara dyka upp. Han säger ofta "The winner takes it all" när han tar sista kanelbullen. Då skälver det inom Henrik, kan jag se.

Han är trött som vanligt, Henkepojken, han tänker sig inte för, gör misstag. Han spelar på sin ukulele och en sträng lossnar. Det är svår sak att ta utan att fälla en tår. Så han kryper in i kojan. Issemissen är med. En trogen lekkamrat. Men Issemissen mage, den låter man bli - för annars kan hända att Henke får smäll.

/En lite uppriven far

Att se sin förgätmigej vissna åter

2010-03-16T11:58:00.000+01:00

Hennes maniska falska leende gör att Henkepojken förlorar aptiten alldeles. Det blir svårare att hänga med när Isse ringer, hans blick slokar när han inte förstår. Allt oftare får man ta över. Försöka avbryta. Den där Isse har blivit så pang på rödbettan den senaste tiden. Som att han förlorat vett och etikett, sans och balans. - Vill ordna fester, PR-kupper, boka studio. Signa. Greja! Henke får inte i sig mackan ens, för bövelen. Jag behöver inte kika i toaletten. Jag ser det framför mig, läser honom som en öppen bok. Det blir ingen dans.

Att vänta med varsel

2010-03-15T16:01:00.001+01:00

Henkepojken gick helt under isen när han fick höra av Sigge att Jonna Sima skrivit att det här är en fejkblogg och att den dessutom är sämst. Det dåliga går Henke med på, det är det fina med pop, säger han, att alla kan vara med. Men att han skulle vara en fejk, det slår honom i bitar. Han till och med bet Sigge i ryggen.

Nåväl. Det är väl som det är. Han måste lära sig ta kritik, grabben. Och jag gillar ju Sima. Mer av henne kan ni läsa i ETC Stockholm, en av alla lokaltidningar ETC planerar starta för att, när antalet prenumeranter stigit till en ekonomiskt hållbar nivå, lägga ned och slå samman till en rikstäckande tidning med bas i Stockholm. Solidariskt!

Att undra

2010-03-14T03:23:00.002+01:00

Vart fick Martin luft ifrån?

Att förbättra sin image

2010-03-13T15:40:00.003+01:00

- Ska killar ha halsband nu för tiden? frågar jag Henke och plockar med mammas gamla juveler.

Henke säger att det är nymodigheter som inte passar mig. Snick snack!

Att säga nej istället för ja

2010-03-13T14:13:00.031+01:00

Henrik laddar. Det är fest på andra långgatan ikväll. Han går in i duschen. Ut igen. Beräknar tider. Lyssnar på Noice. Klockar schampooflaskans tömningsfrekvens. Ser efter så att hans hårvax inte är slut. Stödmålar kajal. Skrattar lite åt sig själv. Ser sig i spegeln. Spottar på den. "Du börjar bli lite tjock va?" Drar sig i skinnet. "Du kanske kommer halka. Det är halt inatt. Du halkar nog." Skrattar igen, men nu hånfullt. Skallar spegeln och sjunker ihop på golvet. Vilken märklig kille!

Att snacka med fel kille

2010-03-13T13:48:00.001+01:00

Vi vet ju alla vad som hände här. Plura sprang på Martin E.

Att vara kannibal

2010-03-13T13:22:00.008+01:00

Ikväll har Dolores firmafest. Gissa vad jag har köpt ut åt Hälsopojken!

Att få en storebror

2010-03-13T13:09:00.000+01:00

Search and you will find, sa Isse - och titta!

Issemisse!

Att ge svar på tal / Att inse allvaret

2010-03-13T00:22:00.015+01:00

Kom just från ett föräldramöte med Isse. Martin E börjar bli ett problem. Tror vi kan bli tvungna att göra oss av med honom. Men Isse är lite för pang på, så att säga. Jag vet inte. Vill skjuta älgen innan den kommer. Han tycker inte Martin levererar längre. "Han dansar ju som en tjej!" Och jag vet inte. Är det fel? Jag trodde det var modernt! Isse är nog fel ute. Martin är ju en sån som följer. 

Umgås Henrik någonsin med Markus K?

Markus Koljonen? Minns du också honom? Vilken märklig kille! 

- Den där tjocka killen? Haha! ropar Henrik.

Hur känns det att vara pappa till världens bästa poet och sångare?

Håkan Hellström? Det är ju inte min son! Jag är ju bara pappa till Henkepojken!

Beskyddaren

Tack för att du gör det så lätt för mig. Om du vill ha mig, nu kan du få... gräsallergi. Martin E flänger och far men har alldeles för mycket tid att titta in här på vägen 

vem är håkan? är det håkan hellström?
och vem är martin? hur känner dom tre varandra?

Läs min kompis Beskyddarens kommentar! 

Vilken Håkan kan det vara? 

Martin är en lite eljest kille som sjunger i ett  ganska litet band med ett namn jag vill minnas är lite konstigt. Kan inte komma på det nu men både han och namnet är någon form av hybrid. Förstår mig inte på sånt. 

Vilket är det finaste du, sommarpappan och lille Henkepojken har tillsammans? Har ni något sånt glassigt sommarminne tillsammans vid en sjö kanske?

Det där med sjön vill jag aldrig mer prata om. Jag har sonat mitt straff, okej?

1.Vad har du emot Martin E? 

Jag skulle inte säga att jag har någonting mot honom, jag har bara ingenting för honom.

2.Vad har Henrik för mobilnummer? 

Henrik har ingen telefon. Isse tror inte man ska laga saker som funkar. Och 1995 - vem hade mobil då? Inte ens jag!

3.Vilken färg har mina trosor?

- När du pratar verkar du jättedum, och du är alldeles för ung, säger Isse.

Ja, hur är det att vara Henriks pappa? Tycker han verkar ha fått lite väl mkt självförtroende på sistone. Du får nog jävlas lite med honom så att han blir deppig och super ner sig, och finner inspiration till en ny skiva snart. Å tvinga upp honom till Skansen, så att han får sålt nån skiva också för en gångs skull. Svälj stoltheten för f-n. Så slipper du betala hans höga panduro- och pulverkostnader.

Det blir nog inget Skansen. Vi har försökt. Men Henrik är mer rädd för djur än han vill sälja skivor. Och så har vi ju barnbidraget! Ingen ko på isen!

Henke menade för ett tag sen i en intervju att han jobbade "småjobb, lite här och där" vad är det han jobbat med?
Det är bara ljug. Henke busar så ibland. 

Och också, tycker du kan tjata på honom att göra lite mer solospelningar. Kan du göra det Daddie B?

Vem är Daddie B? Hette han inte Daddy D? Och hur känner han Henke?  

Jag måste bara fråga om denna sida är ett skämt? Jag får nog inte ett ärligt svar ändå, men herrejösses..

Ja men klart som korvspad! Men jag förstår dig. Inget är på riktigt längre, allting styrs av bidragspengar. 

1. Var bor Henrik nu? I samma hus som dig (och sin mor?) eller själv?
Lite för mycket hos Svanen för tillfället. Gillar att ha grabben nära, veta hur han mår. Hans mor har blivit av med jobbet. Hon säger att hon hatar sitt liv, och hennes äktenskap har gått åt helvete. 

2. När jag läster bloggen så tycker jag att du ibland framställer Henkrik som ett barn. Kojor, sova i samma säng, du måste vara med när hans kompisar är på besök för att han ska känna sig "trygg"(?) osv. Så frågan blir: 
 
Tycker du att du behandlar Henrik som en vanlig person, som en vuxen? 

Jag behandlar Henrik helt efter föreskrifter från sköterskan. 

3. Vad arbetar Henrik med just nu? Vad gör han om dagarna?
Fingerfärg, pussel, letar bortsprungna katter, ropar tillbaka, Sega Mega Drive, Warhammer, leker med kompisar - sånt som unga killar gör nuförtiden! 

4. Tycker du att han har mått bättre eller sämre sedan Broder Daniels sista konsert?
Han var aldrig där! Han var hos Martin, tror jag! Vet inte hur det påverkade honom!

5. Hur ser Henrik på att BD har "splittrats"? Känns det rätt att det kapitlet avslutats? 
Jag vet egentligen ingenting om BD, men jag antar att dom är bra!

6. Har ni båda sett Broder Daniel Forever dokumentären? Vad tyckte ni?

Jag förstod den inte alls! Inte Henrik heller. Vi pratar aldrig om det här. 

1. Beksriv Henrik med fem ord!
Självständig, målmedveten, nyliberal, livsnjutande, tjock. Lite som en katt.

2. Vad har varit det svåraste med att vara Henriks pappa?
Förlossningen! 

3. Vilken/vilka personer betyder mest för Henrik?
Den där humlan han hittade i köksfönstret i morse. Som surrade så tyst. Annars är han ganska fäst vid Legolas.


4. Vems åsikt betyder mest för Henrik?
Per Gessle. Men han tycker ju inte så mycket. Sigge och Henrik kommer såklart bra överens, det har man ju märkt. Så det är kul. Dom är ganska lika dom två, det tycker Håkan med.


5. Hur viktiga är Henriks fans för er två? 
Henrik är lite rädd för dom. Ibland låtsas Henrik att Roxettes fans är hans fans. 

Att vara Henrik Berggrens pappa - hur är det?

2010-03-12T12:39:00.002+01:00

Jag tänkte vi skulle köra en liten frågestund här i blogggen. Ni ställer frågorna - jag och Henkepojken svarar!

/sommarpappan 

Att inte fatta någonting

2010-03-12T12:31:00.002+01:00

Kikar lite i Henkepojkens anteckningsbok. Jag tror inte han mår bra. 

Olyckligt kär i ingen speciell

Vi kör.

Asfalten glänser

juveler efter regn.

Jag skriver i ett galleri över mitt liv

med en snorkel

som når ända till

syret 

i en jetski genom verkligheten.

Att se hur varje veke bär en knut

2010-03-12T12:28:00.002+01:00

Henrik sitter med sin freestyle, muttrar saker han tror ingen hör. 

Att ha kolik och bekänna det

2010-03-12T02:32:00.001+01:00

Såg den här bilden av en händelse. Kunde inte låta bli att tänka på när lille Henrik hade kolik. Eller var det Håkan? 

Att känna vanmakten ta över kroppen långsamt

2010-03-12T01:34:00.023+01:00

Min son har spenderat väldigt mycket tid med Svanprinsessan som jag kallar henne. Bara jag. Henke säger inte något om henne, men jag har listat ut hennes namn, jag har snokat i hans mobil och sökt på numret. Ett fult knep men han bara glider iväg och jag själv sitter kvar. Han är hos henne nu och jag kan faktiskt inte sova.  Vad ska man kalla det? Avundsjuka. Popsjuka?

Jag vill ha modet till att smsa att jag vill ha grabbkväll, jag och Henke, filmen Hajen och en massa popcorn. Men det går inte. Henke säger nämligen att han är hos Håkan. Tror han att jag är dum - tror han på fullaste allvar att jag tror att han äter gurkstavar och leker brandbil med Sigge två på natten? Nej, för vet ni vad jag såg idag? Jo. Att Martin E är gemensam vän med Svanprinsessan på facebook. Det här bådar inte gott. Allt tyder på första klassen dåligt umgänge. Med betoning på dåligt.

Nej, nu är det trots allt dags att sluta ögonen trots att det är svårt.
Över och ut. 

/Pappa B

Att mata en smitare

2010-03-11T23:32:00.002+01:00

Jag minns påskarna hos Henriks farmor. Min mamma. I början gick allt finemang. Påskägg var nema problema. Henrik åt alla sorters av godis. Ferraribilar, mumrikar, pesetas, fiskar, nappar, smarties, djungelvrål, you name it. Sen råkade han hitta sanningen med farmor framför teven. Han började fråga om Jesus och döden. Han jämrade sig över synden. Nästa år tryckte han upp några dumlekolor på väggen. Vi har aldrig pratat om det här. Men jag minns nog hur han rodnade när jag råkade komma in. 

Frukost för ungefär ett år sen. Frukostfralla med kaviar och margarin. Redigt kaffe. Henrik tittar på mackorna som om dom vore rester från människoas. På Rix spelas "Macarena". Då försvinner Henrik i ett ryck. 

"Vad ska du?", hinner jag ropa. 

"På rummet bara", svarar grabben flyende. 

Det går en stund. Blir tankspridd och glömmer att jag blivit lämnad. Glömmer bort att Henrik och jag nyss suttit här och delat morgonen. Jag lämnar frukostbordet utan att torka smulor och tömma kaffesump. Har ingen ork. På vägen ner till källaren skriker han. "Pappa! Pappa!... Papaaaahhh!" Jag rusar uppför trapporna. Vet inte vart jag är påväg men jag antar att det är pappainstikerna som slagit till. Inget ska få hända med min guldpojke. Utanför toan står han tillsynenes utan fysiska skador. Men chocken är uppenbar. Tårarna rinner och pyjamasbringan färgas vit av allt spackel. 

Hemskt. Det är hemskt!", gällande.

Jag tar tag i hans axlar "Vad har hänt här?"

"Vatten, bröd! Död pappa, död!."

Med ena handen pekar han mot i toalettstolen. Den andra slår mot hans vänstra höft.

I vattnet ligger frukostfrallan. Kaviaren och margarinet har blandats upp med vattnet. Inget hemskt med det Henrik. Men varför? Det går inte spola. Trots att jag försöker en timmar medan Henrik spelar Turtles på Nintendot.

Det tog tid att fixa vårt avlopp. Rörmockarna blev rika den sommarn. Jag fick så dåligt samvete. Varför märkte jag inget? Är jag en nonchalant pappa? Ser jag inte Henke för vad han är. I fjorton år hade han spolat ner franskafrallor i toaletten. I fjorton år hade han magrat och förvandlat väggarna i avloppsrören till jättelika degcylindrar. Vårt hus höll på att bli en bakmaskin. Bara för att Henrik svälte i smyg.

Nu ska jag lägga lite chips och dip utanför Henriks rum.

Att förälska sig i sig själv

2010-03-11T22:23:00.000+01:00

Såg den här bilden av en händelse. Kunde inte låta bli att tänka på Henriks första flickvän.

Att minnas aprilhimlen

2010-03-11T15:20:00.030+01:00

Isse ringde, väldigt stressad och märkbart oroad. Han har fått kika lite i Henkes anteckningsbok och vet inte riktigt vad han ska tycka. Och ja. Vad menar han egentligen? Betyder det här ens någonting? Isse är oroad, och jag med. Vad ska det bli av honom? Har han förlorat "det"?

Kenny Starfighter
jag gick till en dans
men jag fick inga vänner

det gör mig alldeles ledsen inuti
men jag är Kenny Starfighter
det kan du ge dig på att jag är

Att vara farfar

2010-03-11T14:53:00.001+01:00

- Pappa, finns det någon mat vi inte längre behöver? Kan jag skicka med tejpen?

Henkepojken stökar i köket. Vad ska det bli? undrar ni. Ett pandapaket såklart!

Att det e knas

2010-03-11T08:02:00.009+01:00

Ånej, ånej! Henrik har tvättat håret i silvershampoo. Det bleknar och faller av. Helvete! Vad ska jag göra? Vad fan ska jag göra? Det är kört. Det är redan kört. Jag ringer BRIS. Jag ringer tamejfan BRIS.

Att släcka ljuset

2010-03-10T23:33:00.000+01:00

Henke skriver att det blir bortamatch i natt. Som om jag inte redan märkt det.

Godnatt.

När grabben slutar lyssna

2010-03-10T22:30:00.001+01:00

"Tönt", skriker någon från Chevroleten när vi går längs Vesterleden. Jag ser att han ska börja gråta. Men han märker att jag tittar på honom och samlar sig. Det var på den tiden jag fortfarande försökte. Försökte forma. Vi lyssnade på "Born in the USA". Jag köpte grabben en skinnpaj. Sen gav han den till Danne. Jag förstod någonstans varåt det barkade och kunde bara acceptera. Vi plockar svamp. Ser grabben stoppa in en trattkantarell i munnen. "Nej Henrik!" Han är busig. Inte sådär glatt busigt som när han fyllde pappas snusdosa med pins. Det här är något annat. "Jag orkar inte gå längre pappa!", skriker han när jag kissar på motorvägen. Henkepojken testar mig. Provocerar. Börjar bli jobbig. Så lägger han sig raklång på vägen. I protest. Jag stänger av. Växlar tempo och går vidare. Grabben måste lära sig. Hemma känner jag mig liten. Klipper gräsmattan i timtal och säger till gumman: "Henrik e hos Danne. Inga konstigheter." Vid tio klampar han in. Utan ett ord. På natten när jag torkar disk kommer han ner. När han tittar på mig sådär en fem sekunder. Med blicken fäst. Då känner jag. Grabben går sin väg, jag går min. Det var sommaren 1985. Snart är det sommar med Henke och Singoalla på köksverandan.

Att söka kontakt

2010-03-10T21:12:00.000+01:00

Henke smsar för fullt. Det är till tjejen förstås. Svantjejen. Jag frågar vem hon är men han bara blänger. När blev det så svårt? Låt oss spela fia med knuff, låt oss äta pizza vid tvn och inte bry oss. Men nej, nu kammar Henke luggen, smetar på kajal, fixar med stjärnan och sätter på sig jackan och knäpper de dubbla knapparna över den släta vita skjortan jag strök i tron om att Henke skulle sjunga på ett bröllop eller så.

- Vart ska du såhär sent?
- "Ut"

Sen går han. Och jag sitter kvar med snopen min.

Att fira vinter

2010-03-10T18:04:00.001+01:00

Såg den här bilden av en händelse. Kunde inte låta bli att tänka på vintern 87, just innan Henrik började lyssna på Roxette.

Att minnas tiden då vi vann

2010-03-10T16:57:00.000+01:00

Ebba, snälla hör av dig till Henrik. Han såg dig på TV igår och minns alla lappar ni skrev till varandra och la i skåpen på Samskolan. "Hoppar du så hoppar jag" skrev du och jag minns att Henrik inte tyckte du var särskilt poetisk men duktig på att klättra i träd.

Han behöver dig nu, Ebba. Glöm inte vem du var den där dagen då du stod där så osäker i redskapsrummet. Du var virvelvinden, Ebba, han var Luke Skywalker. Minns du inte?

Att tycka far är rar

2010-03-10T16:18:00.004+01:00

Henrik brukar aldrig vilja borsta tänderna. Han bråkar och skriker och ställer till med besvär om kvällarna, och tårarna liksom forsar ned när jag blir tvungen att försiktigt men under tvång föra borsten ned i strupen: "jag vill inte, jag vill inte! dumma alla!"

Därför blir jag ju förstås extra glad jag ser det här. Vilken kille va! Han har sina egna vägar att be om ursäkt, men fin är han utan tvekan, Henkepojken.

Att hålla stilen del 1 / Att våga gå över gränsen

2010-03-10T12:14:00.000+01:00

Stiltips med Henrik: Att våga gå över gränsen

Många tycker ju om min Henrik för hans säregna stil. Därför tycker jag det vore kul om han fick bidra lite med tips om kläder här då och då. Och nu är det dags!

Idag tänker Henrik syndigt och sexigt. Svart samvete men rött hjärta. En döende dandy.

Det vita i handskarna står för ärligheten och det rena i hans varsamma handlag. Tänk: en smekning med djup och läppar som spruckit av för lite sömn. Om du vill göra det ännu mer personligt och unikt kan du till exempel klistra en stjärna under ögat!

/en nu inspirerad pappa

Att inget är på riktigt längre

2010-03-10T11:35:00.000+01:00

Timo ska spela på Viking Line. Det gör Henke ledsen. Så han har tagit bort Timo som vän på Facebook. I det verkliga livet skulle han aldrig våga det, nej, han är alldeles för rädd. Där vågar han inte ens hälsa på Timo - han har ju blivit så känd! Men här, här på internet, här kan även lille Henke vinna. Här får även han vara "sheriffen".

Att visa sin kärlek

2010-03-10T10:43:00.002+01:00

Frukosten jag gjorde åt Henrik imorse. Avslagen popdricka (cuba cola) och smörgås! Det tog en stund men sen fick han i sig allt. Nu har han ont i magen, grabben.

Han var alltid så glad som barn. Jag undrar ibland var det tog vägen. Hur är era barn? Har världen med sin oförståelse förstört dom också?

Att man borde veta bättre

2010-03-10T07:34:00.003+01:00

Jahapp. Så var man där igen. I smädelsernas smutsiga vatten. Skickade med Henrik en banan när han skulle fara. Hade köpt ett sånt där skönt bananfodral åt killen. Men jag glömde ju hur det var när Henrik jobbade med att dela ut GP. Han var ju tvungen att gå upp jättetidigt. Och fick betalt i bananer. En per trappuppgång. Han kunde aldrig förstå vad han skulle göra med dom. Blev så frustrerad när dom möglade bort. Satt där i rummet, tittade på högen och flugorna. "Vilka clowner ni é!"

Att vara allmän egendom

2010-03-10T02:32:00.005+01:00

Såg den här bilden av en slump. Kunde inte låta bli att tänka på hur Henrik känner sig på scen.

Att handskas med en streber utan ro

2010-03-10T01:48:00.001+01:00

Ibland blir man ju lite trött som förälder. Vad gjorde egentligen Henrik på Park Lane? Jag är så arg nu. Jag har i alla år lyssnat på Henriks prat om dom svaga och utstötta, och sen bara gör han såhär. Och att han ingenting säger! Det är som ett slag i ansiktet. Ska jag behöva få reda på det via vimmelbilder? Jag känner mig så utnyttjad.

Imorgon ska vi ta ett snack om det här med att vara konsekvent. Och sen, när vi förstått varandra, ska vi pumpa luft i Henriks cykel. Våren är här, och Henrik ska få börja cykla utan koppel.

/en vimmelkantig men bestämd far

Att vänta på något som aldrig kommer - STIM-pengar

2010-03-10T01:33:00.003+01:00

Det är svårt att betala räkningarna som ensamstående förälder. Och Henrik är ju ganska dyr i drift. Det är fingerfärg hit och kajal dit. Alltid är det nåt. Men Henrik sa en grej som liksom lättade trycket på bröstet en aning.

"Jag har fått massor med brev där människor säger att vi räddat deras liv. Jag tycker vi borde få pengar för det, för vi har gjort en samhällstjänst faktiskt..."

Och han har ju rätt, killen min. Finns det kanske någon möjlighet att dra igång någon form av rättsprocess som ämnar till att återkräva pengarna för dom liv lille Henke räddat? Kanske skulle försäkringsbolagen kunna ge honom en bonus eller en procentsats på summor dom annars skulle fått betala ut? Vad tror ni?

/en far som försöker bära stoltheten som lunchlåda

Att bara älska en superstjärna

2010-03-10T01:24:00.010+01:00

Lille Henke sussar i kojan bakom mig. Nattningen var som en dröm. Henrik pratade på och kände sig för första gången på länge inte utanför. Han var med i matchen. På bussen hem hade han läst tidningen och innan han somnade berättade han om nyheter för mig. Så mycket input på en gång kan ofta skrämma honom men idag var han i högform. Kronprinsessans bröllop var han väldigt fascinerad av. Han mindes henne mest som barn, sa han. Och var hon inte smalare då? Men mitt i allt det glada tog sig samtalet en mörkare ton när han insåg att det faktiskt inte var han som skulle få gifta sig med prinsessan. Han muttrade lite och suckade något om att om han bara fick vara en virvelvind skulle han svepa iväg hennes hjärta. Jag pussade honom i pannan och sa att Martin E börjar bli lite tunnhårig, och att det kanske beror på att han inte längre ligger etta på Tracks. Leende flöt Henrik iväg i sin drömvärld. Jag har inte sett honom såhär sedan han träffade MP för första gången.

Tänker ibland på vad Henrik hade gjort om han inte sysslat med musiken. Han skulle nog simma med delfiner, tror jag. Vad tror ni?

Att hyllas

2010-03-09T17:44:00.001+01:00

Såg den här bilden av en händelse. Verkar minsann som om Nationalmuseum gjort en hyllningsnalle till Henke-pojken!

Att tala i tungor

2010-03-09T17:38:00.002+01:00

Jag berättade just för Henrik att Martin E kommer på besök ikväll. Saker och ting ska redas ut, pannkakor stekas, och vi alla börja på ny kula. Henrik svarade mycket märkligt via sms: "jag hatar den hunden!"

Hur ska vi göra nu?

Att inte fatta galoppen

2010-03-09T15:58:00.003+01:00

Jag kan egentligen inte förstå att så många är intresserade av att läsa om hur det är att vara Charlie Schulmans pappa. Ett helt vanligt barn med helt vanliga problem - Charlie är ju inte ens känd! Annat är det med min Henke. Men som så ofta i Henriks fall låter världen sin oförståelse kasta långa skuggor över hans liv och leverne.

Att känna sig förbisedd

2010-03-09T15:06:00.006+01:00

Jag var utom mig av oro tills för en stund sen, nu är jag fylld av en ny känsla. Henke smsade att jag inte behöver komma. "Jag överreagerade" skrev han också. Jag frågar om han verkligen hittar hem? Han säger att det gör han, men han stannar nog ett tag till. Är jag konstig om jag känner mig som en bortslängd nalle, i ett smutsigt litet hörn? Med endast ett litet gem att pyssla med och ett glasöga i en tunn tråd.

Att rädslan tar över

2010-03-09T09:59:00.002+01:00

Henrik skickade en bild igen. Han skrev söndrigt som fan och berättade att det är "ljuset" som skrämmer honom och att han inte vill gå ut i denna värld av överexponering men att han också skräms lite av den här märkliga boken. Varför har hon till exempel en fackla i handen? Är det som en förlovningsring för såna som hon? Är hon också utanför? Var bor hon? Är hon verkligen min flickvän nu?

Att inte hitta hem

2010-03-09T09:46:00.005+01:00

Henrik vaknar upp, livrädd och förvirrad. Han skriver det till mig, och att han inte vet var han är. Han skickar med en bild så att jag kan komma och hämta honom.

- kom pappa fort innan hon vaknar! Jag gråter!

Henrik skickar också med en bild som visar hur han gråter och hur smutsig kudden blir av det. Men jag tänker inte uppmuntra ett sådant beteende.

Och förresten - känner ni igen platsen bilden tagits på? Henrik vill nämligen inte titta ut genom fönstret. "Dom" kanske är där, "dom" som dött som unga och har riktiga jobb. Zombiesarna, som han kallar "dom".

Att summera kontentan

2010-03-09T01:44:00.021+01:00

Fick sms från Håkan 01:32:

"Var är Henrik? Har han kommit hem? Shit, shit, shit"

Här blev man orolig. Jag ville genast ringa Hasse Aro och sätta in en extra sändning med Efterlyst. Det kunde ju hjälpa oss alla att hitta Henrik - om inte annat skulle Leifs stämma lugna ner mig. Det är få människor som kan tala om styckmord på ett så avslappnat sätt som han.

Några minuter senare låter Henrik meddela:

"Hånglar på svanen. Det var inte igår det inte!"

/En stolt pappa

Att släppa iväg kalven på grönbete

2010-03-08T17:20:00.015+01:00

Håkan ringde nyss. För att vara schysst sa jag till Henrik när jag väckte honom från sova-på-maten-luren att det var hans kompis som ringde. Och som gossen sken!

- Tja! svarade han avslappnat och lite tufft. Nu bestämdes det att killarna ska ut ikväll. Tänk! Jag är både lycklig och lite rädd för vad som komma skall. Håkan fick lova tre gånger att Martin inte skulle med. Det blir Henrik och Håkans nya vänner. Funderar på om hans salsa-kompisar får Henke att känna sig som femte hjulet istället för grabbarna grus eller de två H:na. Håkan och Henke. Radarparet! Men släng dig i väggen pappa "neggo" Berggren - det finns för Lustans Lakejer chans på nya bekantskaper! Vänner, kanske en bra tjej? Salsa är ju så glatt, det kan allt behövas lite färg i Hans tillvaro. För gult, det är inte fult!

Att vara en idiot enligt sin son

2010-03-08T13:22:00.018+01:00

Vi är iväg på en fika efter lunchen. Henrik dricker Troccadero. "Popdricka?" frågade jag glatt men Henke bara stönade högt och ljudligt till svar. Vilken dum fråga. Popfika är det i alla fall, det är jag säker på.

Att ta chansen när den kommer

2010-03-08T11:20:00.001+01:00

Henrik vilar. Han lyssnar på ljudet av vågor i sin freestyle. Det ger mig tid att rensa bort alla spår av Martin E.

Att födas

2010-03-08T06:02:00.000+01:00

Såg den här bilden av en händelse. Kunde inte låta bli att tänka på Henrik som nyfödd.

Att vaka och ljuga

2010-03-08T01:29:00.002+01:00

Det blir inget sova för den som är vaken, som mamma brukade säga innan hon fick kräftan. Och inatt har Henrik en av sina nätter. Han pratar i kanon om hur det var när dom sprang genom stan under stjärnorna och hur det inte finns någon tid för dom och jag blir till slut tvungen att avbryta och fråga: men Henrik, du hade väl aldrig några vänner? Säger man vi menar man flera, det vet du va? Eller ljuger du? Ljug inte för mig Henrik. Du vet hur det blir då. Det vill du inte. Det blir oäkta. Det blir inte svart eller vitt, det blir rosa och glättigt! Hela veckan! Henrik, hör du mig? Det finns hur mycket tid som helst för dig. Du gillar ju böcker. Du kanske skulle kunna jobba med dom. Det finns ett jobb på Adlibris lager. Där kan man tjäna egna pengar. Hör du det? Egna pengar. Det vore väl kul va!

Sen blir Henrik ledsen och jag inser att jag gått för långt. Då gråter vi en skvätt tillsammans och lovar att aldrig ljuga för varandra igen.

Att förundras

2010-03-07T23:49:00.001+01:00

Oj så sent det blev. Gick en kort promenad runt nio. Det skulle man inte gjort! Martin E snyltade i spritskåpet och blev PISSFULL. På en kvart kanske. Skickade hem honom i en taxi för någon timme sedan. Han tog med en hel salami. Vilken märklig kille!

Att förälska sig för snabbt

2010-03-07T21:52:00.001+01:00

En tjej Henrik tycker är lite söt.

Att vilja men inte kunna

2010-03-07T15:07:00.001+01:00

Martin och Henrik spelar Alfapet. Henrik blir lite ledsen och börjar bygga egna ord utefter kanterna. Martin stavar inte så bra men vinner ofta. Mycket bråk. Är inte Koks ett ord? undrar Martin, som annars mest använder spelet som ett medel för att bryta ned Henrik psykiskt.

Ska man rätta sitt barns kompisar när dom har fel? När är det stopp? När måste jag berätta för Henrik att det inte är konst att gråta bland okända människor?

/en vilsen far

Att försöka hitta hem

2010-03-07T12:12:00.000+01:00

Ser Vasaloppet. Henrik spelar Alfapet med Martin. Henrik vill inte se på tävlingar.

- Dom visar ju bara vinnare, det finns ingen jag kan identifiera mig med, säger lille Henke trumpet från soffan härintill.

Att inte kunna säga mer.

2010-03-07T11:51:00.000+01:00

Henke är ledsen.

Martin E var kvar när vi kom hem imorse. Men vi hittade inte honom på madrassen, nej han hade tydligen tagit sig friheten till att ligga i Henkes säng. Ligga. Fast tjejen stack tidigt är det rätt dålig stämning nu. Martin sa att man inte kan gå samtidigt och började rota i vårt kylskåp. Henrik smög in i kojan och jag själv önskar jag hade samma möjlighet. Och städhjälp.

Att kurera sig

2010-03-07T10:21:00.002+01:00

Ett lass av det fina och ack så viktiga vita är beställt, hälsar lille Henrik.

ReGain kanske kan rädda min vän. Som alltid i hans värld symboliserar det vita det rena.

Att återfå karaktär

2010-03-07T10:19:00.000+01:00

Lasse W skulle se efter om Mälaren mot all vetenskap ändå bottenfrusit denna vargavinter och Henrik ställde såklart upp. Hans uppgift blev att hålla i borren, Lasses hår trasslade in sig sist och man fick pimpla upp tovorna och sätta tillbaka igen i timmar, något som inte kan riskeras nu när Lasse är singel. Men det var ett ödesdigert beslut av Henrik! Han visste inte i sin naivitet vad det skulle kosta honom. Sonen min! Att hålla i borren är en tappad tvål, en cigarett i rännstenen, en utrotningshotad panda - styrkan sitter i håret och Henrik visar sig nu inte besitta den.

/en nu tröstande far

Att gå själv

2010-03-07T07:03:00.000+01:00

Såg den här bilden av en händelse. Kunde inte låta bli att tänka på när Henrik lärde sig krypa. Nu är vi där igen.

/en far

Att ta tjuren vid hornen

2010-03-07T02:17:00.001+01:00

Imorgon åker vi hem från minisemestern. Ska bli skönt att återse det vi lämnade. Henke har köpt en fin patch. Ibland är han bra självsäker, bara norpar åt sig märket och betalar nonchalant, som att inget spelar någon roll. Som det faktum att Isse skickat 50 stycken nya i ett brunt kuvert nyligen. Men Henrik låtsas att han inte ser sådana saker, alla de där fällor som Isse gillrar. Nej, han bara langar upp tiorna på disken och säger över axeln att "snart får du börja tråckla, farsan". Då känner jag mig som hans hembiträde, inte som hans far. Kanske borde man sätta ner foten oftare. Men jag älskar honom.

Nästa gång det händer ska jag tänka att jag sätter hårt mot hårt just av den anledningen. För att jag älskar honom.

/En kärleksfull pappa (inte farsa)

Att vara en flyttfågel

2010-03-06T11:11:00.001+01:00

Henrik och jag har precis ätit frukost, det var sådär. Det fanns ingen gröt och apelsinjuicen hade inte fruktkött. Hur tänkte de här? sa Henrik lugnt, sansat och moget. Sedan tog han ett ägg. Ibland undrar jag med, hur tänker Isse och hur tänker Martin? När sådana tankar poppar upp är det skönt att resa bort över helgen. Man ser hur Skrutten lever upp och tar in alla intryck av den här nya staden. Kanske blir det en platta. Tänk om han skulle flytta hit? Det skulle kännas tomt hemma. Skulle nog inte kunna förmå mig att riva kojan.

/En lite efterhängsen pappa

Att ta ställning

2010-03-06T07:57:00.000+01:00

Såg den här bilden av en händelse. Kunde inte låta bli att tänka på när Henrik blev gripen för att ha demonstrerat mot Göteborg som stad.

Att försöka sova

2010-03-06T01:18:00.002+01:00

Henrik sover tämligen oroligt - vrider sig, sparkar mig på pungen.
Kanske var det något Markus sa?

/En sömnlös far

Att introducera något nytt

2010-03-05T13:10:00.001+01:00

Handlar kläder med Henrik. Lite tråkigt att det alltid blir samma sak. Försökte introducera något färgat. Henrik svarade bara sorgset och med slokande blick att ingen förstår honom. Färg är för glättiga tjejband. Det kan väl den där Makthaverskan ha.

Att vara hemlig

2010-03-05T12:32:00.001+01:00

Henrik fyller år snart.

Att festen är slut för längesen

2010-03-05T11:57:00.001+01:00

Nu ska vi handla kläder Henrik och jag. Men Henrik vill inte prata idag, han vill bara lyssna.

Att sakna sitt barn som det en gång var; helt och rent

2010-03-05T11:30:00.001+01:00

Såg den här bilden av en händelse. Kunde inte låta bli att tänka på Henrik i sociala sammanhang.

Att se någon lida

2010-03-05T10:29:00.000+01:00

Henrik är rastlös. Han vaknade tidigare än vanligt och hasar runt i snobbentofflorna och ser ömklig ut. Han hade trots allt vaknat mitt i natten och läste musikbloggar för att somna. De där bloggarna nämnde samma sak, något som kan dra ner honom i fördärvet. Henke mumlar saker som "10-talets Broder Daniel" och "Göteborgsbaserade" eller "tonårsångest" om och om igen. Det gör ont att se sin son lida. Makthaverskan, vad är det för jävla tjejband?

Att fucka upp

2010-03-05T00:11:00.001+01:00

Henke när det var som jobbigast med bandet. Han fick ta många prover. Sköldkörtelinflammation berättade han sen. Inte alls kul. Tappade helt fokus från musiken och kände att allt han gjorde var klichéer. Sen gick han ner till vattnet och skrek att den här stan dödar unga.

Att referera till sig själv

2010-03-05T00:03:00.000+01:00

Är det bara jag som tycker Isse är lite tramsig? I femton tröttsamma minuter stod han och malde, ursäktade sig. Han tror inte jag förstår hans tänk. Det må så vara, men Isse är ju så intensiv. Missar liksom ordet konsekvenser när han låter det spinna. Han gled iväg i natten. Kändes skönt. Men Martin var kvar, han menade på att jag borde blåsa upp luftisen. Jag gjorde det, hällde lite avslagen öl på den. Skrattar bäst som skrattar sist, något som även Isse skulle hålla med om!

Ibland undrar jag varför jag nämner detaljer som att ölen är avslagen. Det har inget med saken att göra, det blir ju klibbigt ändå. Det är som jag vill skapa en viss känsla. Kanske är det därför Henke blivit så estetiskt lagd. En romantiker.

Blir nog inget NHL i natt, han sover som en liten ängel. Ingen fallen ängel det där. Min son.

/En trött, redan drömmande far

Att ta sig över sig själv

2010-03-04T23:19:00.000+01:00

Martin hoppar i soffan. Jag ber honom sluta. Han säger att han ligger etta på Tracks och hoppar glatt vidare. Henrik gråter i en saccosäck, säger att Björn Olsson sålt sig. Isse menar att det är bra för Henke att tävla lite. Han måste brytas ned för att byggas upp. Henrik behöver lidelse i sitt skapande. Håkan håller omedvetet med där han hoppar omkring och landar hårt i saccosäcken i 7/8 takt. "Känner ni gunget? I hung my head! Jösses vilka grejer! Sting!"

Henriks ben börjar bli blått. Martin har en sockerchock. Daniel som varit tyst hela kvällen berättar att han börjat lära sig ackord på gitarren. Håkan ursäktar sig och går, säger att Daniel kanske borde börja se sig om efter ett jobb.

Jag bär Henrik till sängen, han pruttar i sömnen.

Att försöka se bortom glittret

2010-03-04T21:45:00.000+01:00

Henriks nya stjärna gör det aningen svårt att se.

Att tvingas se

2010-03-04T20:06:00.000+01:00

Nu är Henrik lite trött, han blickar mot kojan men håller ut. Han måste klippa banden. Har satt mig i hallen i fåtöljen så Henrik känner sig trygg, han kan höra när jag vänder blad i tidningen. När Martin E kör magdans. Då kan det vara jobbigt för vem som helst.

/en förstående pappa

Att hålla formen

2010-03-04T17:50:00.008+01:00

Det kanske verkar som jag inte gör annat än bloggar och aldrig ser efter så att Henke är hel och ren. Jo då. Just nu är jag bara så frälst av teknikens under, så snabbt det går!

För tillfället äter han och kompisarna chips, Martin pratar om att dra några "folkisar", men Håkan säger att det faktiskt bara är torsdag. Han är så redig, med rutiner och vällagad, sund mat. Håkan bad om morotsstavar istället för potatischipsen. Fixade glatt fram det. Henrik fick gurka, han ser lycklig ut med sin lilla skål.

"Vi har ju redan fuskat - med pizza och allt!" påtalar min guldgosse och Håkan nickar, de tänker verkligen lika de där två. Men det är viktigt att våga släppa loss. Det vet mina grabbar. Så folkisarna kanske kommer fram ändå.

/En öppensinnad pappa

Att älska sitt barn

2010-03-04T17:47:00.004+01:00

Såg den här bilden av en händelse. Kunde inte låta bli att tänka på Henrik och mig.

Att inte riktigt lyssna

2010-03-04T16:14:00.005+01:00

Ska precis gå till Vivo och köpa dipp. Frågade killarna vilken de ville ha, men jag hörde ingenting eftersom Martin ylade samtidigt och tog allt fokus. Tjockis. Jag vill inte göra fel i det här valet, Håkan är faktiskt kinkig när det gäller snask och läsk och sådant där, det har han alltid varit, lätt för att må illa och bli ynklig. Jag accepterar honom, för han har aldrig pressat Henrik till något. Men jag vill inte fråga igen, det är dumt att göra en stor grej av det inför de andra, de får inte tvinga i Håkan massa grejer, jag vet ju vem det är som får hålla hans huvud över toalettstolen.

Fick SMS av Håkan; "Inte paprika! Gärna tsatsiki". Nu går jag.
/En lättad pappa och vän

Att handskas med en retsticka

2010-03-04T15:49:00.003+01:00

Jag hoppas bara inte Martin hinner tröttna. Ibland när han blir lite rastlös kan han retas med Henrik. Och dom andra hakar såklart snabbt på. Martin är ingen ledare, men som retsticka tar han snabbt den rollen. Han ser Henriks svaga sidor och petar på dom, för dom i ljuset.

Jag tror det är för att han hatar sig själv så mycket. Det var ju trots allt han som stal den där bilen och gav nycklarna till Henrik. Och Henrik som är så naiv litade ju på sin kompis, gav honom en stjärna att sätta under ögat som tack. En egen patch.

Usch säger jag! Oron kommer äta upp mig.

/Henriks pappa