Att bara älska en superstjärna

Lille Henke sussar i kojan bakom mig. Nattningen var som en dröm. Henrik pratade på och kände sig för första gången på länge inte utanför. Han var med i matchen. På bussen hem hade han läst tidningen och innan han somnade berättade han om nyheter för mig. Så mycket input på en gång kan ofta skrämma honom men idag var han i högform. Kronprinsessans bröllop var han väldigt fascinerad av. Han mindes henne mest som barn, sa han. Och var hon inte smalare då? Men mitt i allt det glada tog sig samtalet en mörkare ton när han insåg att det faktiskt inte var han som skulle få gifta sig med prinsessan. Han muttrade lite och suckade något om att om han bara fick vara en virvelvind skulle han svepa iväg hennes hjärta. Jag pussade honom i pannan och sa att Martin E börjar bli lite tunnhårig, och att det kanske beror på att han inte längre ligger etta på Tracks. Leende flöt Henrik iväg i sin drömvärld. Jag har inte sett honom såhär sedan han träffade MP för första gången.

Tänker ibland på vad Henrik hade gjort om han inte sysslat med musiken. Han skulle nog simma med delfiner, tror jag. Vad tror ni?