Henrik vaknar upp, livrädd och förvirrad. Han skriver det till mig, och att han inte vet var han är. Han skickar med en bild så att jag kan komma och hämta honom.
- kom pappa fort innan hon vaknar! Jag gråter!
Henrik skickar också med en bild som visar hur han gråter och hur smutsig kudden blir av det. Men jag tänker inte uppmuntra ett sådant beteende.
Och förresten - känner ni igen platsen bilden tagits på? Henrik vill nämligen inte titta ut genom fönstret. "Dom" kanske är där, "dom" som dött som unga och har riktiga jobb. Zombiesarna, som han kallar "dom".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar